Hej älskling. Nu har det gått över tio månader. Tiden har bara sprungit iväg, men ändå minns jag alls som om de vore igår. Allt går upp och ned. Ibland mår jag hur bra som helst och ibland kan jag inte sluta tänka på dig, inte sova. Just nu är jag där igen- Sömnproblemen har kommit tillbaka och tankarna virvlar runt i huvudet på mig. Om, hur varför... De är så många tankar som aldrig försvinner. Som funnits där sedan första dagen.
Jag saknar dig min kära Simon. Främst dina telefonsamtal. Att kunna prata med dig när allt käns skit, men också kunna berätta saker som gått bra och dela ett skratt eller två med dig. Ibland när jag tänker på dig och det som hänt glömmer jag att det är dig, min älskade simon, jag tänker på. Jag får för mig att det är någon annan och att jag måste ringa dig och berätta va som hänt.

De har hunnit hända så mycket sen du försvann. Jag har tagit körkort, kämpat mig igenom skolan och tagit studenten. Allt det där som du såg så mycket fram emot, men som du aldrig hann göra. Det känns så orättvist. Men hur lång tid somn än går och hur mycket som än händer i mitt liv så kommer du aldrig att lämna mitt hjärta. Min kärlek till dig kommer alltid att finnas kvar.

Tills vi möts igen. Jag älskar dig Simon Linder. Du är min stora kärlek. Glöm aldrig det! 
I'll always be yours! / din gabbi